minteknik.blogg.se - Denna blogg handlar om teknik i skolan. Jag kommer att presentera de uppgifter jag jobbat med på Malmö högskola. Jag kommer också att ta upp pedagogik och didaktik kring teknikämnet.

Studiebesök hos polisen

I årskurs 8 hade vi ett tema, Brott och straff. Ämnen som ingick var matematik och NO, SO och svenska.

Varje ämne hade en planering med uppställda mål för arbetet och lämpliga arbetsuppgifter.

Vi fick besök av en polis och eleverna fick göra studiebesök på en rättegång och hos polisen.

Lektion 1: Vi pratade om brott och straff och hur poliser använder sig av teknik och naturvetenskap för att utreda brott mm Eleverna fick diskutera i grupper först och sedan gjorde vi en mindmap tillsammans på tavlan. Ur denna mindmap valde vi ett antal områden som vi tyckte var lämpliga att arbeta vidare med.

Lektion 2 och 3: Eftersom källkritik är ett av betygskraven i alla NO-ämnen pratade vi om vad man ska tänka på när man söker information på tex nätet. De fick leta upp tre källor inom vart och ett av de områden som vi kommit fram till att vi skulle arbeta vidare med och kommentera dessa kort (trovärdighet och relevans) De skickade in detta till mig och jag sammanställde allt så att det fanns massor av källor inom varje område i en lista. Denna lade jag ut till eleverna.

Eleverna fick nu skriva ner vilka tre områden de helst vill arbeta med i grupp och utifrån detta bildade jag grupper.

Lektion 4: Eleverna fick reda på sina grupper och vad de skulle arbeta med för område. De fick sedan sätta sig i sina grupper och planera sitt arbete. De hade några uppgifter som de skulle göra men när de gjorde dem under perioden fick de själva planera.De hade också ett par individuella uppgifter att göra. Planeringen lämnades in och godkändes (eller reviderades) av mig. Så kunde de sätta igång med arbetet.

Lektion 5 - 10 arbetade eleverna efter sina planeringar. Utöver detta gjorde det studiebesök hos polisen

Uppgifter:

I alla ämnen hade de instuderingsuppgifter med olika svårighetsgrad i både SO och NO att träna faktakunskaper på. Facit fanns så att de kunde rätta själva.
De skulle gruppvis planera och genomföra en hastighetsundersökning. Planeringen skulle godkännas av mig innan de fick gå ut och göra undersökningen. Vi pratade om hur man på ett säkert sätt kan göra det och vad de bör tänka på för att undersökningen ska bli så naturvetenskaplig som möjligt. Efteråt skulle de individuellt skriva en rapport med syfte, material, utförande beskrivning, resultat och slutsats.
De skulle göra ett skriftligt arbete om det område de blivit tilldelade. Detta redovisades också muntligt.
De skulle individuellt göra en undersökning av fingeravtryck. Varje elev fick ett papper med numrerade rutor. Varje elev skulle sätta sitt fingeravtryck på var och en av sina klasskompisars papper och på ett papper som jag hade (i en numrerad ruta så att personen visste vems fingeravtryck som fanns i varje ruta.) När alla hade fått allas fingeravtryck samlade jag in deras papper, klippte ut fingeravtrycken på mitt papper och klistrade ett fingeravtryck på var elevs papper. Sedan fick de tillbaka sina papper och de skulle nu försöka utreda vems fingeravtryck jag klistrat på just deras papper.
Vi gjorde besök hos polisen gruppvis. Vi diskuterade besöken i klassen efteråt eftersom alla inte var med på alla ställen. En grupp fick följa med ut på en hastighetskontroll medan de andra grupperna var på polishuset. Där delades de in i två grupper. Den ena gruppen fick en rundvandring på polishuset med möjlighet att ställa de frågor de fått skriva upp innan besöket. Den andra gruppen fick se hur det går till att titta på fingeravtryck och hur man samlar och hanterar DNA-spår. Sedan bytte de.

Redovisning:

Redovisningen var både skriftlig och muntlig som beskrivs ovan. Hela avsnittet avslutades med ett prov som också utfördes delvis muntligt, delvis skriftligt.

LGR11 om teknik

Centralt innehåll:

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions och teknikutvecklingsarbete.

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

Kunskapskrav:

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god an vändning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utveck lade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där inten tionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ända målsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt ut forma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbets processen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Trådspel

Uppgiften gick ut på att bygga en pryl med elektronik och redovisa den med en text och kopplingsschema. Jag byggde ett trådspel och gjorde en liten informationsfilm: http://www.youtube.com/watch?v=Iv3Ya_ZkHLg

Apparatens funktion och användningsområde

Apparaten är ett trådspel som man kan ha skoj med på fredagskvällarna.

Man ska trä en ögla över en tråd utan att röra vid. Om de rör vid tänds en lysdiod. För att försöka igen måste man släcka dioden genom att trycka till en strömbrytare. Jag visar funktion och kopplingsschema i bifogad film. (http://www.youtube.com/watch?v=Iv3Ya_ZkHLg)

Byggnadsmaterial och vilka verktyg som behövs för att tillverka apparaten.

I kretsen finns två transistorer, en resistor på 500-1000ohm, en elektrolytkondensator och en lysdiod. Komponenterna kopplas samman med en förtennad koppartråd och till tråden med öglan används en isolerad tråd med en ledare. Batteriet ansluts med en färdig kopplingsanordning och man använder ett 9V batteri.

Det behövs också lagom stora mässingsspik (ca20mm), träplattor, lödkolv och lödtenn.

Tekniska svårigheter i framställningsprocessen

Det är en klar fördel att ha tillgång till hörselkåpor när eleverna spikar i plattorna eftersom det låter väldigt mycket.

Vidare är det viktigt att gå igenom hur man löder innan de börjar löda på sina apparater. Då bör man poängtera att det är varmt och att de ska vara försiktiga. Det är bra om man informerar om hur de bör behandla en eventuell brännskada. (Spola kallt vatten, länge)

Om man inte har lödkolvar till alla elever är det också viktigt att säga till dem att de kommer överens om ve som ska löda så att de inte börjar dra i lödkolven och riskerar att bränna sig. Man kan också varna för att spikarna och komponenterna kan bli varma för det är kanske inte lika självklart för eleverna som att själva lödkolven är varm.

Utsug eller dragskåp behövs.

Viktigt att de är försiktiga vid lödning av transistorerna och dioderna så att de inte bränner sönder dem för då kommer apparaten naturligtvis inte att fungera.

Hur ett konstruktionsarbete med el skulle kunna genomföras i undervisningen och dess koppling till styrdokumenten.

Man bör gå igenom alla komponenter så att eleverna lär sig hur de är uppbyggda och fungerar samt hur de ritas i ett kopplingsschema. Det är lämpligt att låta eleverna göra små laborationer med de olika komponenterna för att undersöka dem. Peros elktronik eller TeFy fungerar att använda.

Centralt innehåll

Grundläggande elektronik och elektriska komponenter, tex lysdioder och enkla förstärkare

Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, tex produktion och distribution av elektricitet.

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av elektronik.

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Kunskapskraven

Man kan få in de flesta av kunskapskraven i ett arbetsområde som omfattar ellära och elektronik. Kan man dessutom samköra det med fysik vinner man mycket på det.

Jag och tekniken

Teknik har alltid intresserat mig och fascinerat mig. I min familj har vi alltid varit tekniskt intresserade och det är nog därifrån jag fått mitt ursprungliga intresse.

Jag valde att utbilda mig inom bygg och anläggning på tekniskt gymnasium och när jag sedan utbildade mig till lärare och hade jobbat med det ett tag var det naturligt att fortbilda mig i ämnet teknik för att även bli behörig att undervisa i det ämnet.

På denna blogg kommer jag att presentera mina projekt som jag gör på Malmö högskola men också presentera tankar kring didaktik och kunskapskrav i skolan.

This entry was posted in Uncategorized on maj 8, 2013. Redigera

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.